Major Björklund har lämnat ifrån sig ett förslag till förändrad gymnasieskola.

Det går kortfattat ut på att gymnasieskolan skall delas upp i yrkesförberedande och högskoleförberedande linjer.

Båda kommer att ha en högre fast intagningsgräns än motsvarande i dag.

Anledningen är att man vill sortera medborgarna efter hur de kan bidra till landet/statens bästa.

Ingen tanke på vad ungdomarna själva vill eller drömmer om. Nej sortering gäller!

Kunde man inte lika gärna föreslå ett slavsystem?

Men är det inte befängt?

Högstadieungdomar, med alla pubertetsproblem då hela tillvaron är i gugning, skall veta vad de skall göra resten av sina liv.

Pojkar och flickor utvecklas olika fort, variationerna inom grupperna är oerhörda.

Att då i högstadiåldern kunna vara redo för att jaga betyg är en rent dum tanke.

Om man nu anser att vi måste höja standarden i utbildningen, räcker det inte med att öka högstadiets och gymnasiets resurser?

Varför inte anställa fler lärare, göra undervisningsgrupperna mindre, minska pedagogernas administrativa börda så att de får tid att hjälpa varje enskild elev?

Hela skoldebatten tycks gå ut på att redan tidigt förbereda ungdomarna för arbetslivet.

Men har vi inte missat en viktig sak?

Vi lever inte för att kunna arbeta.

Vi arbetar bara för att kunna leva.