Tant Grön

4 oktober 2009 11:44

Tid HAR man inte - den TAR man sig!! :o)

Joanne

4 oktober 2009 12:41

Ja, 12 timmar till per dygn, minst.
Tid är det dyrbaraste vi har.

Gubbfan

5 oktober 2009 07:20

Nej, Tant Grön!
JAG tar inte MIG tid.
Tid har man, man tar inte tid.
Men, jag ville att jag hade en liten påse extra tid.
Tid som jag kunde ge till alla föräldrar som stressar iväg med sina små till förskolor för att sedan stressa iväg till sina arbeten.
Tid som jag kunde ge till alla lärare i våra skolor som inte hinner ta sig an alla barn som behöver mer stöd än lärarna hinner, även om de slog knut på sig själva.
Tid som jag kunde ge till den gamle mannen där på hjärtintensiven. Han som ännu inte hunnit bli klar med sina närmaste utan har massor av missförstånd som skall redas ut.
Tid som jag kunde ge till den unga kvinnan där på onkologen, hon som har två små barn där hemma.
En liten påse med extra tid att ge till alla de som så innerligt behöver mer tid.

skogsfrua på dal

5 oktober 2009 08:44

Hm...ja tiden lider inte, det gör människorna.

Joanne

6 oktober 2009 19:31

Åh det gör inte en sak att du skriver.
Jag blir bara glad!

Precis som du skriver så kommer jag inte lägga ner ammningen.
Jag ger henne den gröt hon vill äta, men inte mer än det som står som smakisar på paketet.
Burkmaten kommer jag låta bli i mesta möjliga mån då jag själv som bebis tydligen inte tålde dem.

På återkontrollen så sa hon att jag hade järn som en hel karl och mjölk dricker jag själv som en kalv.
=)

Tycker inte heller om när bebisar ser ut som stoppade korvar och tyvärr idag så är det mer regel än undantag.
Som jag skriver så känner jag mig bättre till mods nu än i början med hennes vikt.
Sålänge jag ser att hon mår bra så tänker jag inte oroa mig.
Ersättning täcker jag inte ge henne så länge jag ser att hon mår bra oavsett vad bvc tanten tycker.
=)

Be inte om ursäkt för att du skriver på min blogg!
Jag blir väldigt glad varje gång du gör det nämligen!