En massa i medierna om 11 september 2001.

En hemsk historia förståss där i USA.

Men varför så mycket skriverier om de tusentals människorna som dödades?

Varje dag dör mång många fler pga svält.

Det verkar inte så intressant.

Det sker ju mest i Afrika och i Asien.

Det är ju inte vita västerlänningar som svälter ihjäl där.

Det är en massa färgade av olika sorter som dör och då bryr sig inte medierna här i landet.

Man bryr sig tydligen inte särskillt mycket om att många många fler i Irak och i Afganistan har fått betala för det hela med sina liv.

Oskyldiga i massor.

Men förståss, de är ju också färgade och då bryr man sig inte.

Dessutom är de ju ofta icke kristna och då gör det tydligen inte så mycket.

Så är det åter dags att fundera över våra rikspolitiker.

Man har lovat att OM statsfinanserna så medger sänka skatten för pensionärerna året innan nästa val eller möjligen valåret. Alltså om statsfinanserna så medger.

Om de inte medger det så får pensionärerna fortsätta att betala mer i skatt än löntagare.

Man kanske får råd att höja bostadsbidragen en smula (max 170 kronor), men inte kompenserar det de senaste 2 årens pensionsminskning på 7,8 procent.

Våra vägar och järnvägar behöver en rejäl satsning på underhåll, likaså SJ.

Men man ger en slant, som man vad det gäller SJ tar tillbaks i form av krav på levererad vinst till statskassan, som inte räker till att fixa årets förslitning.

Den som tvingats åka tåg vet vad eftersatt underhåll innebär.

Man har nog inte pengar menar man.

Det blir mer bara om finanserna så medger.

Men samtidigt har man minskat statens inkomster med 100 miljarder om året.

Alltså varje år mer än vad det skulle kosta att investera i underhåll av järnvägsnätet de närmaste 10-15 åren.

Så förstår inte politikerna att det finns politikerförakt.

Så är det dags igen!

Skolorna startar ett nytt läsår och massor av glada elever strömmar till skolorna för att träffa kamrater, lärare och förhoppningsvis för att möta en massa spännande kunskaper, en massa intressant vetande.

Men jag hörde en skrämmande uppgift om att 50-60 000 barn strömmar till skolorna med oro för att åter bli mobbade av elever OCH lärare. Hur de barnen känner sig kan jag bara gissa.

Men det skall ju bli så bra med den nya skolan, säger politikerna. Vi skall kräva legitimation av alla lärare! En fin lärarlegitimation som skall vara så mycket bättre än den gamla behörigheten.

Jo, folket i de fackliga organisationerna gnuggar händerna. Äntligen har man något som är användbart i löneförhandlingar.

Lärarlönerna kommer att gå upp. Så bra om man är lärare och har ett fast jobb och inte riskerar att rationaliseras bort. Kanske inte så bra för kommunpolitikerna som skall betala kalaset. Men de kommer som vanligt att lösa det genom en lämplig förtätning och större skolenheter

Det blir alltså fler elever i varje undervisningsgrupp, det blir än svårare att se vad som händer i skolan, det blir större skolor med fler möjligheter att komma bort.

Och Gud nåde den elev eller lärare som inte kan anpassa sig till systemet.

De 50-60 000 eleverna som är rädda för skolan blir fler, om man inte fifflar med statistiken förståss.

Antalet lärare utan jobb blir fler, antalet arbetslösa duktiga fd vikarier och lärare utan formell utbildning blir fler OCH antalet lärare som kommer direkt från högskolorna med ingen annan verklighetsförankring än skolans värld blir fler.

Någon ville lösa problemet med dåliga lärare med att kräva att för att komma in på lärarutbildning måste man ha åtminstone 10 års arbetslivserfarenhet utanför skolvärlden. Det är antagligen en nödvändig väg att gå.

En väg som också måste gås är självfallet att begränsa friskoleeländet, så att det finns en liten chans för kommunerna att ekonomiskt klara skolan.

Men framför allt fler vuxna i skolan, vuxna som ser barnen, vuxna som ger barnen en rättvis chans att uppleva kunskapernas fantastiska värld, vuxna som ger barnen den kärlek och medmänsklighet de måste ha. Man kommer ingen vart med tvång och disciplin eller prat om jobb och karriär i framtiden.

Och det räcker inte med fler statliga bidrag till kommunerna när reglerna för hur skolan skall fungera är så långt borta från det naturliga.

Allan Edvall skrev i någon sång att: För betalning gal ej näktergalen...

För att förstå den liknelsen mellan näktergalens sång och det som borde vara skolvärlden, måste man kanske vara en smula galen själv. Man måste vara förförd, ja trollbunden, av den sång man som liten grabb cyklade till Sickla sluss för att höra. Där i ett risigt snår höll den till. Och det var värt att cykla flera mil för att höra den.

Lika fantastiskt borde det vara att skapa en skola värld namnet!

Men...

Stackars barn som skall uppleva ännu ett läsår!

Kravaller i London igen.
En dödsskjutning, av någon anledning från polisens sida, satte fart på det hela.
Missnöjet pyr.
Finanskrisen har gjort att politikerna ansett det tvunget att spara på de offentliga utgifterna.
Detta kommer att ge mer näring till missnöjesbrasan. En brasa som tänds väldigt väldigt lätt.

Jag tror att vi snart har samma grej i Sverige. De senaste regeringarna har sparat, landstingen har sparat, kommunerna har sparat.
Det har varit viktigare för politikerna att fixa finanskriser och sänka skatter än att fundera över hur det går för den ekonomiskt sämre delen av befolkningen.
Ungdomsverksamhet och fritidsgårdar läggs ned trots att man vet att ungdomarna inte har några jobb, någon meningsfull sysselsättning.
Kommunala skolor läggs ned eller dräneras på resurser till förmån för privata initiativ. Privata skolor som inte direkt är till för de med sämst förutsättningar socialt och/eller ekonomiskt.
Storstädernas förorter blir någonslags getton.
Det är som om man vill bädda för explosioner, för upplopp.

Hur bör man då göra?
Det viktigaste är att vi ger samhället resurser. Det gör vi genom att eliten får öppna plånböckerna och snällt eller under tvång vara med och betala.
Höjda skatter av olika slag!
Minskade överföringar till närigheten!
Vi måste nämligen satsa på arbetstillfällen och på de sociala sektorerna.
Gröna jobb och olika sk beredskapsarbeten med anständig betalning skall man inte fnysa åt.

Men vad gör regeringen?
Jo man satsar bl a på FAS3, dvs närmast ideellt arbete men med bidrag till närigheten. Arbete där man alltför ofta inser att man är utnyttjad av skamlösa arbetsgivare.
Man satsar på ett femte jobbskatteavdrag till fromma för medelklassen och de bäst ställda.
Man sänker momsen för de folkvaldas krogbesök och besök hos frissan.
Man tvingar fram försämrad och fördyrad sjukvård för de som inte har råd med privata sjukförsäkringar.
Man lotsar fram diverse övervakningssystem för att hålla pöbeln i schack.

Man gör alltså så mycket man kan för att göda politikerförakt och förakt mot samhället med polis och militär.

Var så säkra. Upploppen kommer hit!

Ja, så undrar jag fortfarande när regering och riksdag tänker återföra de 245 miljarder man lånade från pensionsfonderna för några år sedan.

Risken finns att missnöjet gror lite för starkt hos pensionärerna.

En förutsättning för den transaktinen var ju att den sk bromsen i pensionssystemet inte fick lösas ut.

Vi kommer sannolikt att få se bromsen lösas ut för andra gången inom en mycket snar framtid.

Och DÅ blir det bråk!

Jag måste dämpa min lycka över att vi äntligen har fått lite regn.

Här har i sommar varit torrt. Saharaöknen har mer känts som en sumpmark i jämförelse med det ställe jag bor på.

Men äntligen!

Egentligen skulle jag velat gå ut i trädgården och dansa runt i lyckan, men måste nog dämpa mig. Vad skulle folk nere på vägen tro?

Antagligen skulle de ringa polis och så skulle det komma några stadiga personer med en sådan där "krama-dig-själv-tröja" och sedan blev jag inlåst på tokhuset en tid.

Så därför lite gnäll istället.

Våra politiker slår sig för bröstet och talar om att vi har lyckats minska koldioxidutsläppet rejält här i Sverige.

Men hur har vi gjort, hur har vi klarat det?

Jo, vi tillverkar mindre och mindre här i Sverige.

Det leder visserligen till att jobben försvinner härifrån, men vad då?

Arbetslinjen gäller och man kan ju alltid sitta vid ett skrivbord och vända papper.

Visserligen blev det inte så många pappersjobb, men i alla fall...

Vi har infört stränga regler för utsläpp av koldioxid i Sverige också.

Tyvärr glömde vi att införa samma regler i andra länder.

Samtidigt har vi ökat vår import av varor från länder som har urusla eller obefintliga miljöregler. Vi importerar faktiskt mycket mer än vad vi minskat vår egen produktion. Vår totalkonsumtion har ökat enormt. Det är främsta anledningen till att vi har så vackra siffror när det gäller ökning av BNP.

De varorna ger upphov till ca 32 miljoner ton koldioxid extra att plussa på de 48 miljoner ton vi släpper ut här inom landet.

Vi har som en ekonom uttryckte det: Sverige har städat på sin egen bakgård genom att slänga soporna över staketet till sin slarvige granne!

Vad vi alltså har gjort är att vi har ökat arbetslösheten i Sverige, ökat de totala koldioxidutsläppen, ökat vår BNP-tillväxt samt lyckats framstå som bäst i klassen på att skydda miljön.

Måste kännas skönt, när man går från arbetsförmedlingen som vanligt med negativt besked, att veta att vi egentligen tillhör en nation av ögontjänare och bedragare. Åtminstone på rikspolitikernivå.

Men vad skall vi göra då?

Jo, vi skall inte köpa en massa nya saker. Vi skall använda det vi har så länge som möjligt. När vi måste skaffa något nytt skall vi använda sådant som är tillverkat i Sverige och tillverkat på bästa möjliga miljövänliga sätt.

Och framförallt sluta lita på ekonomer och politiker.

Nu måste vi verkligen tänka oss för.
Efter dådet i Oslo höjs åter rösterna om ökad övervakning på gator och torg, ökad koll på vad som sägs på nätet, ökad koll på vad som sägs på telefoner.
Det kan ju finnas terrorister här och var.
Buset, rånare, tjuvar och mördare kan man ju dessutom hålla efter bättre om man kan övervaka det offentliga rummet (och kanske det privata rummet).
En och en annan känner obehag av sk integritetsskäl, men sådant får man väl ta om landets och medborgarnas säkerhet inte skall hotas.
Föresten, om man inte har något att dölja, om man har rent mjöl i påsen, då är väl det OK?

Det är här jag blir rädd!
Skiträdd!
För, vem bestämmer vad som är rent mjöl i påsen?
Vem bestämmer nu?

Vem kommer att bestämma det i framtiden?
När Wikileaks började avslöja oegentligheter hos maktens män och kvinnor tog det hus i hellsike.

Man gör allt för att stoppa det hela.

Inte felaktigheterna utan avslöjandena.

Man gör allt för att stoppa de som läckt.

Vad händer om makten kan bevaka oss på gator och torg?
Vad händer när de kan bevaka varje förflyttning på vägarna?
Vad händer när de kan avlyssna varenda ord, varenda skriven mening?
Vad tror ni kommer att ske med de som vill avslöja maktmissbruk?

Vi har redan avstått från vår nationella suveränitet, vår rätt att själva besluta över lagar och skatter till EU med dess byråkrater och lobbyister från näringslivet.
Det är mer än nog.
Om vi inte sätter ned foten och stoppar vansinnet har vi ett nytt Kina eller Vitryssland.

Vi får inte sälja ut de sista resterna av demokratin av rädsla eller ren dumhet!

Nog märks det att vi har en kristen högerregering här i landet.

Observera att jag skrev inte kristen högerextremistisk regering.

Även om jag tycker att regeringen är kristet högerextrem.

Vid årsskiften och vid halvårsskiften brukar ju nya regler och lagar träda ikraft.

1 juli 2010 blev det näst intill omöjligt att bli sjuk som egenföretagare.

Från det datumet blev minsta karenstiden 7 dagar. Det innebar att en aldrig så krasslig liten företagtare släpar sig till jobbet från det datumet.

Man har inte råd med sjukdagar utan ersättning.

Enligt ett nytt förslag kommer frikortsbeloppen att höjas från 1 januari kommande årsskifte. Höjningen blir med drygt en femtedel, alltså från 900:- för öppenvården till 1100:- och för läkemedel från 1800:- till 2200:-

Det hela stämmer med de kristna sk framgångsteologiska idéerna. Nämligen att det är Guds straff om du blir sjuk. Ett straff för någon synd du gjort i ett tidigare liv, i detta livet eller kommer att göra i ett kommande liv.

Jo men visst!

Hälso och sjukvårdsfrågor ligger på den kristna delen av regeringens bord.

Alltså på Kristdemokraternas departement.

Någon omsorg om företagsamheten eller om gamla eller sjuka är nog inte att förvänta sig.

Statsministern har fått kritik för att han inte har varit närvarande och uttalat sig om det hemska som skett i Norge.

Jag tror att vi skall vara tacksamma för att han varit i Turkland.

Vi skall vara tacksamma för att någon klok person hindrat kung Bildt att uttala sig.

Vi har sluppit höra en massa dumheter.

Det vore ännu bättre om de är frånvarande de närmaste tio åren också.