Det går ju an att bara gnälla om vad som den nuvarande regeringen gör fel.

Det är lätt att gnälla om alla affärer som smutsar ned det parti som borde leda Sverige.

Visst är det bekvämt att påstå att "Det var inte bättre förr, men det är sämre nu".

Och sedan låta det stanna vid det gnället.

Men vad skall Socialdemokraterna göra i stället?

Jo min idé, förutom att kasta ut en del politruker, är att prata så att folk förstår, så att de framstår som ärliga.

Och då skall man våga säga att man vill ha kollektiva lösningar som gynnar alla, inte bara en välbeställd medel- och överklass.

Våga säga att man gillar kollektiva lösningar.

Våga säga att det är tid att göra sig av med entreprenörerna, vinstmaximerarna och företagsekonomerna.

Helt enkelt driva ut månglarna ur samhällstemplet!

För att skola, vård och infrastruktur skall kunna fungera måste vinstintresset helt enkelt förbjudas, stämplas som omoraliskt och fult!

Den offentliga sektorn, med infrastruktur, skola, vård osv måste fredas från vinstintressen.

Våga gå ut med att:

Vi vill ha kollektiva lösningar som är bra för alla!

Vi gillar kollektiva lösningar.

Om infrastrukturen, vården och skolan skall fungera måste vi inse att vinstintressen är fel.

Den offentliga sektorn måste fredas från den kapitalistiska marknaden!

Ja, jag vet!

Det är som att svära i kyrkan.

Men låt oss då svära i kyrkan för jösse namn!

Låt oss på allvar disskutera ett eventuellt utträde ur det kapitalistiska jippot EU.

För vi måste ha klart för oss att EU:s regler, som vi måste följa, är satta av storföretagen som bara vill föröka sitt kapital.

Låt oss inse att dessa storföretag i dag dikterar villkoren för samhällsinriktningen.

Låt oss inse att det är de som bestämmer det mesta, allt från att vi inte längre får odla vilka lokala frösorter vi vill till hur våra besparingar skall spelas bort.

Det är dags att disskutera för vem som samhället är till för!

Om Socialdemokraterna vågar göra detta kan de se fram mot en jordskredsseger i nästa val.

Men det förutsätter att de inte pratar om att vinna valet utan att de pratar om vad de vill göra med vårt gemensamma liv. En vinst i ett val är bara ett medel, inte ett mål.

Jo visst ja, jag höll på att glömma:

Idag för ett år sedan skrev jag om det där med att odla egna grönsaker. Man skulle ju bara få odla storföretagens sorter. Det blev ett ramaskri mot förslaget.

Nu genomförs förslaget till kommande årsskifte fullt ut.

Så glöm för allt i världen det där om egna välsmakande grönsaker.

Det viktigaste är att storföretagen just nu tjänar pengar och att inget hotar EU-elitens makt.

Nya mätningar i opinionen tycks vara alarmerande för ledningen i det socialdemokratiska lägret.

Man har tydligen lyckats komma under 25% av de tänkta röstande.

Men det är väl inte att undra över.

Man har gjort sig av med propagandamedlen, dvs makten över tillräckligt många medier.

Man har lyckats sudda ut sin profil som ett parti för folk som försöker göra rätt för sig och som bryr sig om andra.

Vi väljare är känsliga för vad som skrivs i tidningar och i andra medier.

Vi är lättpåverkade.

Framförallt är vi moralister, åtminstone vad det gäller hur andra beter sig.

Det har man förstått hos borgerligheten och agerat därefter.

När tillräckligt många inom partiet och inom fackföreningsrörelsen har gjort bort sig är vi inte så lättpåverkade längre.

Inte blir det bättre av att man på fullt allvar fundera på höjda arvoden till partifolket.

Och det i ett läge då folk förlorar arbetena, blir utblottade, tvingas till socialen.

Då "vet vi" att socialdemokraterna leds av en samling människor som ser till sig själva och sina kompisars väl och ve i första hand.

Den stämpeln blir svår att tvätta bort om man inte kastar ut en stor del av partistyrelse och partiledning.

Och framför allt inte åter plockar fram nedsmutsade namn som Bodström, Sahlin, Persson m fl.

Men det blir väl som vanligt att man inget har lärt sig.

Det måste vara kul att vara sk strateg hos en del av de borgerliga partierna i dessa tider.

Det är tragiskt att man inom socialdemokratin inte har kunnat se det  uppdrag vi har gett dem.

Det var inte att vinna val.

Det var att skapa ett bättre samhälle för de sköra i samhället.

Ibland skall Grekland folkomrösta om det sk räddningspaketet, ibland inte.

Enbart gudarna( alltså EU-ledarna) vet hur det blir.

Det tycks vara ett slags spel om vem som har makt och vem som är andraplansfigurer.

Men alltihop verkar mest vara ett sällskapsspel eller en religion där man tror på guden Mammon och hans/hennes tjänare: "tron på tillväxt".

Men som i alla pyramidspel kommer tillfället då folk börjar förstå att det inte fungerar på det viset.

Då blir det kaos, trots att de som styr spelet försöker låtsas som om det fungerar i evighet. Amen!

Jag misstänker att vi är vid en sådan där känslig punkt då bluffen riskerar att bli avslöjad för den stora massan.

Det är rätt trist att det har fått gå så här långt.

Det är rätt trist att våra egna politiker i lilla Sverige försöker få folk att tro på Euron och EU-projektet.

Det är rätt trist att besvikna människor kan ta till våld i en sådan här situation.

Det tristaste av allt är att de ansvariga kommer att klara sig undan och kunna starta på en ny bluffentreprenörsverksamhet.

Kanske blir de företagare inom finanssektorn igen, politiker eller rent av ledare inom någon av våra "fina" världsreligioner.

Men klara sig från galgen, där de hör hemma, gör de.

Rätt trist i alla fall.

Det tristaste av allt är att den vanliga lilla människan kommer att låta lura sig igen och igen och igen.

Om det nu funnes en Gud Fader som skapat oss ångrar han nog att han inte stoppade skapelseprojektet vid elefanterna.

Men det där med en gud som skapat allt...

Jag vet inte.

Tage Danielsson skrev en gång ungefär så här:

Människan skapade Gud till sin avbild. Längre sträckte sig inte hennes fantasi.

Det är rätt skoj att titta på vad som händer med de politiska partierna.

Ganska rörigt egentligen.

Det känns som om man är osäker om var man hör hemma.

I riksdagen eller utanför.

Till höger eller vänster.

Vänsterpartiet verkar ha siktet inställt på en 10-15 % vid nästa val.

Det verkar fullt möjligt om man tänker på att de troligen gör sig av med gammelkommuniststämpeln genom att låta Jonas Sjöstedt synas så mycket som möjligt.

Dessutom är många socialdemokratiskt röstande djupt besvikna på Socialdemokratins vandring över till det borgerliga sättet att se på tillvaron.

Socialdemokraterna har besvär med alla affärer samt att man låter Stockholmsdelen av partiet styra.

Som det verkar nu får man vara mycket tacksam om man når 30 % i nästa val.

Miljöpartiet har öppet redovisat var de hör hemma med den nya ledarduon.

Ett klart småborgerligt parti som troligen medverkar i nästa borgerliga regering.

Kristdemokraterna kommer antagligen att få lämna riksdagen eftersom de kommer att välja en högerkristen linje med kreationisteen Mats Odell och Livets Ord i ledningen.

Risken är att folk börjar förstå vad Moderaterna vill med "Det Sovande Folket" och i så fall har man nått toppen och har en trevlig utförsbacke framför sig. Ett utförsåk som möjligen gjorts extra glatt av oljegubben Bildt.

Fast egentligen undrar jag om den risken är så stor, med tanke på vad de andra partierna pysslar med.

Folkpartiet har lagt sig på den yttersta högerkanten och kommer där att attrahera en del Moderater och fd Kristdemokrater samt naturligtvis rätt många av Sverigedemokraternas röstande.

Sverigedemokraterna riskerar att åka ut tillsammans med Kristdemokraterna under ledning av den skapelseläretroende Mats Odell och det är väl OK.

Samma andas barn kanske?

Så har vi Centerpartiet som skaffat sig en ung och argsint ledare.

Visserligen sades det förr att under rött hår och tallbacke osv...

Men sämre än fru Olofsson kan hon ju inte vara.

Får man hoppas...

Det kommer säkert att attrahera många till att börja med.

Det här blir faktiskt riktigt kul med "Hela Havet Stormar".

Satt och kikade lite på det där med skattefusk, lagligt och olagligt fusk.

Nä skärp dig gubbe!

Skattefusk kan väl inte vara lagligt?

Nja...

Vi har debatten om RUT och Rot.

Vad jag anser om RUT och att folk inte ids städa själva, utan behöver en piga eller dräng kan vi lämna därhän, men Rot-avdragen gör mig ilsk.

Jag kan inte förstå varför ensamstående fru Janson med 2 tonåringar skall betala det nya lyxköket eller det renoverade extra badrumet på övervåningen i välbetalda familjen jönssons villa.

För hon får vara med att betala jobbet eftersom avdraget minskar samhällets förmåga att bl a  höja hennes underhållsbidrag för tonåringarna.

Men det som gör mig än mer ilsken är det faktum att skatteverket får in ca 1000 ansökningar, som alltså beviljas, från svenskar med fritidshus någonstans inom EU, men utanför Sverige.

Svenska skattepengar finansierar rika svenskars poolbyggen vid Riviäran!

Hur var det?

Skulle inte Rot-avdragen stimulera byggindustrin i Sverige under en lågkonjunktur?

Men lagligt är det och skattefusk i moralisk mening anser jag att det är.

Ett mer "jordnära" problem är att folk inte alltid begär kvitto när de handlar.

Handlaren kan nämligen slå in beloppen så att de syns i displayen utan att det registreras t ex i hans bokföring.

Om man då tackar nej till kvitto kan säljaren radera beloppet ur kassaregistret men stoppa pengarna i kassan för vidare transport till plånbok eller för att betala svart arbetskraft eller svarta inköp.

Betalar man med kort är det lite svårare att undgå upptäkt, men det går ganska bra.

Möjligen kommer handlaren senare att oja sig över allt svinn som förekommer i handeln eftersom det blir en misstämning mellan gjorda inköp och rimlig försäljning. Det är ju så jobbigt med alla som snattar i hans butik.

Det så kallade skattefelet, dvs skattefusket, beräknas i dag uppgå till lågt räknat minst 20 miljarder per år.

De miljarderna skulle exempelvis landets landsting behöva som bidrag för att klara sjukvården.

Så även om vi inte kan påverka poolbyggena nere i Europa, så kan vi åtminstone alltid begära kvitto även på småsaker vi köper.

Bara kvittot slås ut så kan vi slänga det i papperskorgen, om vi nu inte vill bli påminda om att vi nog inte skall köpa den där chokladbiten som sätter sig där det borde ha funnits en midja.

(Fast choklad skall ju innehålla en massa nyttigheter, så köpet för väl gå på hälsovårdskontot?)

Det väckte en del förvåning för en tid sedan då SNS:s utredningschef presenterade en utredning om effekterna av privatiseringarna inom välfärden.

Utrdningen var mycket kritisk.

Med enkla ord: Privatiseringen var rena skiten.

Läste just att utredningschefen, Laura Hartman, hade fått sluta med omedelbar verkan.

Privatiseringens välsignelser är tydligen en religion som inte får ifrågasättas.

Så har budgeten presenterats!

Det mesta har man läckt ut i lagom portioner innan.

Men om man nu plockar lite i eländet så måste man i alla fall fundera över hur man tänker där i Fjollträsk och vilka händer politikerna slickar.

Man har markerat att man inte skulle gynna några särintressen som t ex pensionärer eller de där barnhemsbarnen och fosterbarnen.

Däremot anses inte krogbranschen vara särintresse. Krogmomsens sänkning kostar ca 5,4 miljarder i minskade skatteintäkter varje år framöver.

Spritföretagen anses heller inte vara ett särintresse. De slapp höjd alkoholskatt som kanske hade minskat konsumtionen. Alkoholpåverkade karlars misshandel av  kvinnor och barn var tydligen ett särintresse.

Frikyrkorna fick ökade bidrag och dessutom blir det skatteavdrag för gåvor till kyrkorna. Men de religiösa är väl heller inte ett särintresse.

Jo, så får slakterierna ett stöd i och med att avgifterna till veterinärerna på slakterierna skall betalas ur statskassan. Men köttindustrin är väl inget särintresse antar jag.

Det är en massa annat också om någon orkar läsa eländet och verkligen fundera över vad det innebär. Vad det innebär att man satsar 3,6 miljarder på järnvägarna( för två år) när det fattas åtminstone 40 miljarder för att reparera de senaste årens förfall t ex.

På något sätt förstår jag många ungdommars ointresse för politik. De inser ju att det handlar om människor med bristande moral som pysslar med politik.

Först av allt: De som ännu inte hittat till www.apnas.bloggplatsen.se besöker den bloggen genast!

Därefter en stöld från malmdamm.bloggplatsen.se

"Regeringen tycker sjukskrivna ska arbeta med kultur, för då behöver man inte kunna något. Jag tycker sjukskrivna kan arbeta i regeringen."
(Levengood på Twitter)

Så dagens ämne:

I tidningarna tas åter frågan om antalet riksdagsledamöter upp.

Dels tycker en del "tunga" politiker att ledamöterna inte jobbar så mycket som de borde, dels tycker man att riksdagen har blivit för dyr.

Jag hyser en viss sympati med tanken, men jag är inte säker på om det är den vägen vi skall gå för att få ledamöterna mer effektiva.

Visserligen har man överlåtit en massa beslutanderätt till andra länder via EU, men vad säger att den beslutanderätten inte kommer hem igen? EU är en koloss på lerfötter. Alla sådana där kolosser brukar ramla ihop. Om man läser sin historia så finner man hur det brukar gå.

Om ledamöterna inte tar tillfället i akt när man nu har mer tid och hjälper till med att rätta till orättvisorna i samhället så är det beroende på att det finns en massa olämpliga individer, inte på antalet i sig.

Vad gäller kostnaderna, så kan man naturligtvis sänka deras arvoden. De tycks ju inte göra skäl för sina grundarvoden på 56 000:- per månad. De behöver ju inte ha en personlig sekreterare som nu. Där kunde man spara en del också.

Sedan har vi frågan om riksdagspensionerna. Borde det inte vara lämpligt att de fick vanlig ålderspension vid 65 som vanliga människor. Pension utöver den vanliga pensionen kan de väl själva betala för i form av pensionsförsäkringar.

OK, de riskerar att bli arbetslösa vart fjärde år, men de flesta i Sverige har hela tiden arbetslöshetshotet hängande över sig. Ledamöterna har ju stadigt jobb i fyra år i taget i alla fall. En lyxtillvaro!

Så tvinga ledamöterna göra det jobb de faktiskt är anställda för till mer verklighetsanknutna villkor och behåll antalet. De skulle faktiskt kunna göra nytta i stället för som nu lyda partiledningar och lobbyister.