Funderar lite över den nu så aktuella hästköttsskandalen.

Är det så mycket att undra över att det är något skumt med mathandeln egentligen?

Redan de gamla grekerna och romarna hade ju samma skyddsgud för rövare och köpmän.

Hermes i Grekland fick heta Merkurius i Rom.

Det finns pengar att göra inom all möjlig skumrasksysselsättning.

Så varför inte inom matsektorn?

Vår anpassning till EU innebär att vi överlåtit åt fabrikörerna att själva kontrollera att de sköter sig.

Vad är att vänta sig om man sätter geten som trädgårdsmästare?

Ja innan han blir förvandlad till stekbullar alltså.

Vad tror folk att de får, t ex i den billiga irländska köttfärsen, på konsum?

Vad får dem att tro, att det är så mycket billigare att föda upp och slakta kossor på Irland?

Det är inte bara i Sverige som hästar bara försvinner. Här i Sverige försvinner någonstans mellan tre och åtta tusen hästar om året utan att man vet hur och vart.

Irlands hästar försvinner de också, eller kanske återuppstår som nöt, vad vet jag.

En häst har i Sverige ett slaktvärde på kring två tusen kronor, i Danmark ca fyra tusen kronor och nere på kontinenten ännu mer.

Det finns ingen gränskontroll.

Hur många svenska hästar som byter skepnad på ett slakteri någonstans vet vi inte, kan bara gissa.

Om vi till att börja med slutade med importerad på alla sätt billig mat kanske vi fick lite bättre koll.

Om vi dessutom slutade tro på rövare och köpmän, så kanske det blev lite bättre.

Men som det är nu med importmaten får vi skylla oss själva om hamburgaren består av häst, get, hund, katt och diverse annat som jag inte vågar tänka på.

Hoppas att middagen smakade bra.

"Vi" får tydligen licens och skyddsjakt på ett tjugotal vargar nu i vinter.

En del naturvänner förfasar sig av olika skäl.

De som tycker att vargen passar dåligt i Sverige tycker att det blir som att spotta i havet.

Så antagligen har det blivit en rimlig kompromiss, när båda ytterlighetsståndpunkterna anser att man är förlorarna.

Jag hör till de människor som hyser antipati mot moderater, men jag kanske får tänka om i bland.

Anledningen är en moderat EU-parlamentarikers artikel på SvD.

Läs den gärna och fundera över vad det är frågan om.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/varfor-kritiserar-eu-bara-svensk-vargjakt_7877704.svd

Mot slutet av han Fjellners inlägg kommer han till ännu en intressant punkt, om jag förstår honom rätt.

Är det så att man nere i Europa ser Sverige som ett lite större Skansen eller Jamtli?

Är det så att man vill ha Sverige som något exotiskt där det bor några "dumme schweden", som skall passa upp de fina människorna från andra EU-länder?

I alla händelser tycks vi inte vara betrodda att själva skapa lagar och själva styra vårt land?

Det verkar som om jag måste tänka om när det gäller moderater?

Alla kanske inte alltid är som Borgen och Landsfadern?

Man undrar vad som har drabbat mänskligheten.

Har man börjat fundera lite här och där?

Det kan väl inte vara nyttigt?

Jag brukar få huvudvärk när jag försöker tänka.

En gammal högerledare och avgående chef för riksgäldskontoret har börjat förorda att man skall nationalisera banker.

Rena socialismen alltså.

Visserligen säger de att den lede blir religiös på slutet, men någon måtta får det väl vara?

Man börjar inom EU-ledningen ifrågasätta dagens handel med avlatsbrev, dvs handel med sk utsläppsrätter. Man vill kraftigt begränsa möjligheterna att köpa sig fri.

Man börjar förstå att det inte leder någonstans.

Man börjar fatta att EU:s drivkraft, alltså näringslivets rätt att husera fritt, kanske var ett feltänk?

Alltså det där med den lede på dödsbädden osv.

Sveriges, enligt min mening, mest dumborgerliga tidning, Dagens nyheter, börjar fundera över vad SVT sysslar med.

Chefen på STV vill ha in UtbildningsRadion under sig.

I dag är UR, SR och SVT tre stycken fristående bolag.

Kunskapskanalen är ett samarbetsprojekt mellan SVT och UR, där UR drar tyngsta lasset.

Enligt DN så är främsta anledningen till SVT-chefens önskemål, att man vill komma åt UR:s budget.

Det är nämligen så förfärligt dyrt med SVT:s nonsensprogram och man behöver slantarna. Som exempel nämner DN att SVT:s arrangerande av melodifestivalen kostar lika mycket som hela UR:s budget!

Vad andra lika meningslösa program kostar nämner inte tidningen, men man anar vad som händer med UR när pengarna skall gå till sådant skräp.

Komersialiseringen tycks leda till rena eländet, om jag förstår DN:s ledare.

Man håller väl inte på att bli samhällstillvänd?

Vår högste militär har talat om att, trots att militären kostar en fasligt massa pengar, så kan vi inte försvara oss mot fi. Max en vecka säger han.

Kanske dags att sluta med militärerna?

En telefonsvarare kanske blir lika effektivt och mycket billigare. En telefonsvarare som talar om att vi ger oss.

Jag grubblar en del över den debatt som uppstått efter förslag till program, som man har tagit fram för Centerpartiet.

Det är inte så lätt för en gammal förvirrad hjärna, men jag försöker i alla fall förstå.

Partiledaren sade i ett radioinslag, appropå de låga oppinionssiffrorna, att debatten hade skadat partiet.

Det var inte att man från programkommisionen berättat om Centerns väg, om Centerns ideologi.

Nej själva debatten!

Det känns lite illavarslande.

Får man inte debattera att man i grunden är samma gamla lantmannaparti , som under förkrigstiden låg väldigt nära de högerextrema partierna som fanns då?

Är det fel att väljarna får klart för sig att det inte är nödvändigt med skolplikt, eftersom ungarna ändå skall ut och hjälpa till med familjens försörjning? Ja arbetsfolkets ungar alltså.

Den offentliga skolan ämnar man ändå rusta ned.

Är det fel att debattera att idéer om månggifte luktar en hundra år gammal syn på framförallt kvinnor?

Kanske har Stureplancenterns idéer om vad kvinnor är till för, smittat av sig? Alltså snygga partytjejer som villigt ställer upp, eller kanske snarast lägger sig ned?

Det kanske inte är så, att förhoppningarna om att de skall åka ur riksdagen infrias, eftersom kamrat fyra procent hjälper Centern. Men det är nog bra om partifolket, hos alla partier, inser att politiken som man vill föra faktiskt är viktigare än själva maktinnehavet.

Och att man talar om vilken politik man vill föra, vad man står för, så vi får syna den lite närmare.

Vi är en samling svikare!

Vi sviker de svagaste i vårt samhälle, bara för att vi skall få råd med fina bilar, semestrar, bostäder, kläder, mat och alkohol och allt det trams som vi anser så viktigt.

Barnen sviks, nu senast med bredvillig hjälp från från Timbro-TV. Janne Josefsson kunde inte hitta några barn som var tvugna att gå till skolan i plasttofflor. Klart som korvspad att de ungar som inte har de kläder som vi vuxna anser att de skall köpa inte kommer till skolan. De skolkar eller hålls hemma.

De äldre barnen som sviks av samhället och/eller av egna vuxna skolkar de också. De hamnar i kriminalitet eller som oftast för de unga tjejerna i självskadebeteenden av de mest förfärliga slag.

Men snälla Gubbfan, nu skriver du väl smörja i alla fall? Vi har ju en så bra barnomsorg och skola som ser till om något blir galet?

Har vi det?

I min kommun är delningstalet för barnomsorgen 18/23.

Hur tror ni att en begränsad personal skall klara 18 barn i åldern 1-3 år i samma lokal. De är tacksamma om de ens hinner se om barnen är kvar eller om de bara har försvunnit.

Samma elände för barnen i mellanstadiet eller i högstadiet. Lärarna gör nog vad de kan, men hur mår en ung människa med den press som de utsätts från omgivningen och en skola som sätter samma eller högre krav på högstadiebarnen än vad som sattes på gymnasieeleverna för 50 år sedan?

Vi ids inte ens offra så mycket resurser så att skollokalerna är anständigt städade. Toaletterna är ibland så vanskötta att flickorna inte går till dem utan får diverse urinvägsbesvär därför att de måste hålla sig hela dagen tills de kommer hem.

Men som sagt, det får ju inte kosta något.

Och det är vi vuxna som har skapat deras situation, det är vi vuxna som har skapat ett översexualiserat köpsamhälle där enbart de mest lyckade räknas. Oftast, men inte alltid, är det också skapat av män.

Våra äldre och svagaste får inte den hjälp de behöver utan får tillbringa sin tid under vanvård på diverse institutioner.

Kanske någon förstår min frustration och ilska över att det är minus 18 grader inte bara utanför mitt fönster utan i våra beslutfattares själar.

Skäms alla de som jobbar på Uppdrag Granskning!

Ni slickar uppåt och sparkar nedåt.

Nu försöker ni få folk att blunda för vad som sker och har hållit på de sista 10-20 åren.

Vi skall få fortsätta att leva i en falsk självbild om att det är så bra här i Sverige.

Jag skulle önska att de som läser detta inlägg orkar läsa två inlägg, från dagens tidningar, som jag länkar till och sedan fundera över den där Janne josefsson och hans kolleger.

Vems ärenden går de?

Inte är det barnens och de svagas i alla fall.

Nu kommer man att köra en debatt om relativ barnfattigdom, så man slipper åtgärda problemet.

Problemet att vi sviker de svaga i samhället.

Här kommer länkarna:

http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/alla-fattiga-barn-gar-inte-i-trasiga-skor

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/vi-moter-de-hungriga-barnen_7835678.svd

Håll till godo!

Med anledning av partiledardebatten gav http//singelfarsan.bloggplatsen.se tips om en liknande sammankomst.

Jag stjäl/lånar/kopierar hans tips.

http://www.youtube.com/watch?v=gYyiU-lH-as

Kan inte hjälpa att jag har svårt att skilja tillställningarna och ledamöterna åt.

Det finns tillfällen då man känner att man vill fly från verkligheten.

Många försvinner in i TV-världen eller i ett datorspel eller i en film eller något annat konstgjort och påhittat.

Och visst.

Det finns massor som serveras där.

Det är bara att gapa och svälja.

Men vill man uppleva något riktigt bra, så skall man läsa en bok.

Bra för hjärnan, bra för fantasin.

För oss pensionärer, som gärna vill ha lite tröst i utförsbacken mot den där trista gropen, finns två riktigt trevliga skrönor som kommer att orsaka ont i smilbanden.

Och en smula hopp!

Den första är "Hundraåringen som klev ut ur fönstret och försvann".

Den andra är "Kaffe med rån".

Helt fantastiska!

Man går och småflinar i några veckor efteråt.

Om man till äventyrs hellre vill borra sig in i det liv som vi i alla fall lever, finns en mycket stark läsupplevelse.

Det är en bok som jag önskar att alla vuxna läste.

Särskilt föräldrar.

Det är Felicia Feldts "Felicia försvann".

Det är ett vuxet stackars barns uppgörelse med sin mor.

Den är kanske inte så förfärligt lättläst eftersom den hoppar lite i tiden.

Men jag kunde inte släppa den.

Den är på sitt sätt hemsk.

Den behandlar vuxnas oförmåga, eller kanske ovilja, att förstå barn och barns behov.

Den handlar om hur barn, som om de vore slavar, bara är tillbehör till självupptagna vuxna.

Jag läste den gråtfärdig.

Men om ni bara ids läsa ett fåtal böcker mellan TV-tittandet i resten av ert liv: Läs "Felicia försvann".

Förresten: Låna böckerna på ert bibliotek medans det finns allmänna bibliotek kvar. Politikerna har snart dragit in biblioteket i er kommun pga dålig ekonomi. Det är ju en dyrbar affär med allmänna bibliotek.